Föreläsningsserier

Musik & Kulturhistoria


I mindre kända poeters sällskap

Nu ska vi glänta på dörren till några poeter och visskapare som till stora delar är okända för de flesta. Kanske känner man till deras namn och enstaka verk, men sällan deras stora produktion och mångsidighet. Alla var de födda och uppväxta under mellankrigstiden, i gränslandet mellan traditionstyngd och modernism. En generation av drömmare och sökare - en längtande generation, som anade något bortom vardagens utstakade spår. Alla skapade de egna fantasifyllda världar där lek och mörker blandas. Välkommen in!


1. Katten blåser i silverhorn - Lennart Hellsing

2. Visor i närheten - Fritz Sjöström

3. Vakna med en sommarsjäl - Elisabet Hermodsson

4. Visor svarta och röda - Lars Forssell

5. Från Molom till Annorstädes - Alf Hambe

6. Med ögon känsliga för grönt - Barbro Hörberg


Folkmusikens förvandlingar

Från Robert Burns till Bob Dylan

Ingen musikalisk företeelse under 1900-talet har haft ett så genomgripande inflytande som ”folkmusikens pånyttfödelse” – the Folk revival – en våg som sköljde över stora delar av världen och påverkade alla stora genrer. Den här serien berättar om kärnhistorien – hur brittisk och amerikansk folkmusik ”upptäcktes”, upphöjdes, populariserades, politiserades och gav upphov till ny musik. Följ med på slingriga byvägar i England, upp i Appalachernas berg och ut på Söderns dammiga gator. Möt de poeter, akademiker, sångare och spelmän som fångade, färgade och förvandlade musiken. Serien sträcker sig från tidiga folkloristers insamlingsarbeten under 1800-talet till vår egen tids singer/songwriters.


1. Upptäckten av ”folket”

2. ”Old-time music”

3. ”People’s Songs”

4. USA:s regionala smältdeglar

5. Brittisk revival

6. Den stora förvandlingen


Robert Burns, porträtterad av Alexander Nasmyth.
Joan Baez and Bob Dylan, Civil Rights March on Washington, D.C. 28 August 1963; Rowland Scherman, Public domain, via Wikimedia Commons

The Beatles

- banbrytare och traditionsbärare

Ingen populärmusikalisk grupp eller enskild artist har varit så banbrytande och fått så långtgående inflytande som The Beatles. Som populärkulturellt fenomen var de kanske den viktigaste katalysatorn för 60-talets sociokulturella revolution vilken kom att omkullkasta den ”gamla världsordningen” och bana väg för en ny antiauktoritär tidsanda över hela Västvärlden. Samtidigt var the Beatles konstnärskap djupt förankrad i den brittiska kulturen och rymmer en mängd stiltraditioner. Vad var bakgrunden till gruppens framgångsrika karriär, hur utvecklades den, vilka influenser och konsekvenser fick den? Serien följer både gruppmedlemmarnas liv och den stora samhällsutvecklingen men i centrum finns deras musik, texter och artisteri.


Digital föreläsningsserie om sex delar à ca 60 min.

Seriens delar:


1. Prolog – före the Beatles

2. Den glada tiden

3. Den sökande tiden

4. Den revolterande tiden

5. Den resignerade tiden

6. Epilog – efter the Beatles

RÖST UR PUBLIKEN:

"Jag vill gärna säga tusen tack för Johanna Broman Åkessons fantastiska föreläsningsserie om The Beatles, den var underbar förklarande och inspirerande och dessutom mycket infallsrik och omväxlande i sin design och layout.

Detta arrangemang var ett utmärkt initiativ från Senioruniversitetet!"

"Johanna Broman Åkesson förhäxar sin publik med berättelsen om Fröding i ord, bild och ton"

Poeter och gycklare ur den svenska visskatten

I den här föreläsningsserien möter vi sex författaröden som alla har satt djupa spår i den svenska 1900-talskulturen. Alla kom de var och en att ge en högst unik bild av Sverige och ”det svenska” under en tid av framryckande modernitet. Alla hade de ett nära förhållande till musiken. Hur formades deras liv och litterära konst? Fil dr Johanna Broman Åkesson berättar och gestaltar i ord, toner och bilder.


1. Stänk och flikar – Gustaf Fröding

2. Fridolins lustgård – Erik-Axel Karlfeldt

3. Svarta ballader – Dan Andersson

4. En katt bland hermelinerna – Karl Gerhard

5. En döddansares visor – Nils Ferlin

6. Samling kring Rosenblom – Ulf Peder Olrog


Alla föredrag i serien kan också beställas som enskilda föredrag.

Birger Sjöbergs liv och föreställning

– ett småstadsdrama med verkligheten som fond

Birger Sjöberg
Birger Sjöberg

Birger Sjöberg är en av de största och mest särpräglade inom svensk litteratur och viskonst. På ett till synes oförklarligt sätt gick han från Fridavisornas underfundiga småstadsidyll till det omstörtande sönderbrutna språket i Kriser och kransar. Men egentligen präglas hela Sjöbergs författarskap av dramatik – under ytan och mellan raderna. Sjöberg levde också under ett dramatiskt skede då det moderna Sverige bröt fram och världskriget omkullkastade det gamla Europa. I den här föreläsningsserien pågår ”dramat” på flera plan – i diktens småstad, i Birger Sjöbergs liv och i den stora världen.


Det här är en digital föreläsningsserie (se trailer här bredvid).

Serien är uppbyggd efter den klassiska dramaturgins kurva och innehåller både Birger Sjöbergs egna visor och annan tidstypisk musik.


1: ”Den första gång jag såg dig” - presentation

2: ”I festglädjens yra” - fördjupning

3: ”Krigssyn” – upptrappning

4: ”Lilla Paris undergång” – klimax

5: ”Bleka Dödens minut” – avrundning

Carl Michael Bellman

FRÅN TID TILL EVIGHET

Elias Martin: Utsikt över Stockholm

Under mer än tvåhundra år har Carl Michael Bellmans visor väckt förundran och ibland förfäran. Dess paradoxala föreningar mellan misär och idyll, realism och myt, tragik och komik ger oss en unik inblick i 1700-talets värld och fångar samtidigt något allmänmänskligt. Med utgångspunkt från Bellmans visor skildrar denna föreläsningsserie tidsandan under frihetstiden och den gustavianska eran i de Stockholmsmiljöer Bellman rörde sig – tankar, ideal, platser, personer, nöjen och vardag. Med musik- och textexempel skärskådas Bellmans konstnärskap i detalj. Vilka var hans föregångare och inspirationskällor? Vad utmärker hans verk? Hur har hans visor hållits levande? Och vilka spår har Bellman satt i den svenska visan?


Carl Michael Bellman
Carl Michael Bellman

Världens visor

Nästan alla kulturer har en tradition av lyrik och melodi i nära samspel – det som i Sverige kallas visor. De flesta vis- och sångtraditioner rör sig i ett spänningsfält mellan traditionell folkkultur, populärmusik, konstmusik och litteratur, men nästan alltid med stark folklig förankring. Även närheten till scenisk underhållning, dramatik och dans är stor. I föreläsningsserien gör vi musikaliska resor, från medeltid till modern tid, genom Europa och besöker också Sydamerika. Vad kännetecknar olika genrer och stilar? Hur har de växt fram och utvecklats? Hur speglar de sin kultur? Och hur har de influerat musiken i andra länder – exempelvis i Sverige?


Föreläsningarna bjuder på många musikexempel med både kända och okända sångare, däribland även svenska tolkningar av utländska visor.

Chansonsångaren Jacques Brel i TV-programmet Domino 21 mars 1962
Jacques Brel i TV-programmet Domino 21 mars 1962

Musiken i historien

Fyra delkurser (där varje kurs är på åtta föreläsningstillfällen) ger kunskap om den västerländska musikens historia ur ett kultur- och idéhistoriskt perspektiv där musiken sätts i relief till det omgivande samhällets övriga kulturyttringar och sociopolitiska strömningar.


Delkurser: Antiken till barocken, Klassicismen och romantiken, 1900-talets konstmusik och Musik i Norden.


Moment fyra: MUSIK I NORDEN är en DIGITAL FÖRELÄSNINGSSERIE. Här behandlar specifikt musiken i Norden med tyngdpunkt på Sverige. Från medeltid till nutid granskas olika musikmiljöer, från slott till koja, från kyrka till dansbana.

Pablo Picasso, 1921, Nous autres musiciens

Olle, Beppe och Cornelis

i Den svenska visrenässansen

Efter andra världskriget öppnas dörrarna mot omvärlden och nya vindar blåser in i svensk kultur. Optimism och frihetskänslor spirar. Det moderna välfärdssamhället tar form. Men i det kalla krigets skugga växer oron för kärnvapenkrig och kritiken mot Västvärlden tilltar. I denna ambivalenta tidsanda träder en ny generation vispoeter fram som kommer att förnya visbegreppet. Olle Adolphson, Beppe Wolgers och Cornelis Vreeswijk representerar tre olika utvecklingsspår i den svenska visrenässansen. Föreläsningsserien följer deras livsresa och konstnärliga vandring genom ett Sverige i förvandling.

Hans Alfredson och Tage Danielsson poserar med klangspelet Apollo på vilket melodierna till revyn Doktor Kotte slår till eller Siv Olson komponerades, 1959.
Olle Adolphson

Evert Taubes universum

Nationalskalden Evert Taube behöver knappast någon presentation, ändå är han både som vispoet och människa märkligt svårfångad. Ingen skald har som Taube färgat vår bild av ”det svenska”, samtidigt är det svårt att hitta ett mer universellt konstnärskap än hans. Som ung bohem och äventyrare kom Taube att präglas av det tidiga 1900-talets motsägelser och kontraster; i hans visor och texter blandas nationalromantiska och kosmopolitiska drag, liksom det svenska med det exotiska, det arkaiska med det visionära. Genom hela sitt liv var han gränsöverskridande; liv och dikt smälte samman, liksom genrer, tider och världar. Det enda konstanta var Taubes egen rastlösa livsaptit vilket gör hans konstnärskap sällsynt levande.

I denna föreläsningsserie är Evert Taubes mångfacetterade visdiktning i centrum, men vi möter också flera av hans föregångare och förebilder, inspirationskällor från avlägsna tider och främmande kulturer liksom de som tolkat och inspirerats av Taube.

Evert Taube med luta 1953
Evert Taube 1953
Olle Adolphson vid Bastugatan 32, Stockholm, 1963. Foto: Bengt H. Malmqvist.

Povel Ramel

en kulturhistorisk resa i glädjens tecken

Povel Ramel är en centralgestalt i det svenska 1900-talets kultur. Hans visor speglar och kommenterar den svenska kulturhistorien på ett unikt sätt. Hans musikproduktion famnar nästan hela 1900-talets populärmusikhistoria från skillingtryck till rock och rymmer även konstmusikaliska drag – allt tolkat med glimt i ögat och jazzig timing. Hans texter bjuder på såväl ordlekar som filosofiska betraktelser, drag från såväl folkliga ballader som moderna poeter. I denna föreläsningsserie gör fil dr Johanna Broman Åkesson en djupdykning i Ramels produktion. Utifrån olika perspektiv sätts hans verk i relief till samtida och historiska genrer och stilar samt andra text- och musikskapare: Bach, Bellman, Alice Tegnér, Irving Berlin, Taube, Karl Gerhard, Olrog, Fats Waller och många fler. Föreläsningarna bjuder på mängder av musik- och textexempel ur vitt skilda genrer och från flera sekler.

Visor från scen och cabaret

I denna serie belyser musikvetaren Johanna Broman Åkesson olika aspekter av svensk nöjeshistoria. Fokus ligger på 1900-talets revy- och kabarékonst med dess olika typer av kupletter, musik, artister, humor och viktiga föreställningar. Centrala namn är Ernst Rolf, Karl Gerhard, Povel Ramel, Beppe Wolgers och Hasse & Tage men också många andra revymakare, kompositörer, textförfattare, estradörer, komiker och sångare presenteras. Även internationella inspirationskällor och föregångare sätts i relief till den svenska scenunderhållningen och alla föreläsningar illustreras rikligt med bilder, texter och klingande musikexempel.

Ernst Rolf som revycharmör.
Ernst Rolf som revycharmör.
Sven Scholander
Sven Scholander, 1909

Den svenska visskatten

från Bellman till Mando Diao

De flesta länder har någon form av vistradition. Sverige är dock ganska unikt som musikland genom det starka inflytandet som visan har haft på hela musikkulturen under drygt två hundra år. I alla stora musikgenrer i Sverige – konstmusik, schlager, jazz, rock och pop – kan man återfinna ett ”vismässigt” drag, vilket kanske förklarar varför det är så svårt att definiera begreppet ”svensk visa”. Hur kommer det sig att visan har fått så stark ställning i svensk kultur? Finns det några generella drag i det vi kan kalla ”den svenska visan”? Och hur ”svensk” är den egentligen?


I sex föreläsningar belyser musikforskaren Johanna Broman Åkesson ”den svenska visskatten” ur olika perspektiv – historiskt, litterärt och musikaliskt. Tyngdpunkten ligger på 1900-talets populära estradvisor (med Sjöberg, Taube, Ramel, Adolphson och Vreeswijk som några av de stora namnen) men arvet efter Bellman och romantiken finns med som en klangbotten vilken ännu ger eko i det svenska musiklivet.

Säg det i toner

schlager i Sverige från varieté till Svensktoppen

Amerikansk musik som blues, gospel, jazz och rock är oftast i fokus då populärmusikens historia berättas. Men i Sverige var länge dessa genrer bara vaga begrepp. Den mest utbredda populärmusiken under första hälften av 1900-talet var det vi i Sverige kallar schlager. Denna föreläsningsserie belyser schlagerns utveckling från varietéscenens slagdängor kring 1900 till radions svensktoppsmusik under 60-talet. Denna period är en brytningstid i svensk kultur då 1800-talets gamla traditioner och värderingar utmanades och påverkades av den moderna tidens nyheter och idéer. Få kulturella fenomen speglar denna brytningstid så tydligt som schlagern. I serien analyseras schlagers texter och musik utifrån dess estetiska egenskaper men också som samtidsfenomen med nära relation till annan populärkultur. Serien fångar även utvecklingen av schlagersångarnas roll och sätt att sjunga.

Föreläsningsserie à sex gånger.

Kai Gullmar, 1950
Kai Gullmar, 1950