Föreläsningsserier

Musik & Kulturhistoria


Föreläsningsserierna är ofta gjorda för sex föreläsningstillfällen på 2 x 45 minuter. Följ länkarna för mer information om respektive series innehåll. Efter önskemål kan serierna omvandlas till enskilda föredrag.

Olle Adolphson
Olle Adolphson

Carl Michael Bellman

FRÅN TID TILL EVIGHET

Elias Martin: Utsikt över Stockholm

Under mer än tvåhundra år har Carl Michael Bellmans visor väckt förundran och ibland förfäran. Dess paradoxala föreningar mellan misär och idyll, realism och myt, tragik och komik ger oss en unik inblick i 1700-talets värld och fångar samtidigt något allmänmänskligt. Med utgångspunkt från Bellmans visor skildrar denna föreläsningsserie tidsandan under frihetstiden och den gustavianska eran i de Stockholmsmiljöer Bellman rörde sig – tankar, ideal, platser, personer, nöjen och vardag. Med musik- och textexempel skärskådas Bellmans konstnärskap i detalj. Vilka var hans föregångare och inspirationskällor? Vad utmärker hans verk? Hur har hans visor hållits levande? Och vilka spår har Bellman satt i den svenska visan?


Serien ges vid Uppsala senioruniversitet VT- 2020. Tryck för mer information.

Carl Michael Bellman
Carl Michael Bellman

Världens visor

Nästan alla kulturer har en tradition av lyrik och melodi i nära samspel – det som i Sverige kallas visor. De flesta vis- och sångtraditioner rör sig i ett spänningsfält mellan traditionell folkkultur, populärmusik, konstmusik och litteratur, men nästan alltid med stark folklig förankring. Även närheten till scenisk underhållning, dramatik och dans är stor. I föreläsningsserien gör vi musikaliska resor, från medeltid till modern tid, genom Europa och besöker också Sydamerika. Vad kännetecknar olika genrer och stilar? Hur har de växt fram och utvecklats? Hur speglar de sin kultur? Och hur har de influerat musiken i andra länder – exempelvis i Sverige?


Föreläsningarna bjuder på många musikexempel med både kända och okända sångare, däribland även svenska tolkningar av utländska visor.


Serien ges vid Senioruniversitetet i Stockholm VT-2020. Tryck för mer information.

Chansonsångaren Jacques Brel i TV-programmet Domino 21 mars 1962
Jacques Brel i TV-programmet Domino 21 mars 1962

Musiken i historien

Musik i Norden

Kursen (som är på åtta föreläsingstillfällen à 3x45 min) ger kunskap om den västerländska musikens historia ur ett kultur- och idéhistoriskt perspektiv där musiken sätts i relief till det omgivande samhällets övriga kulturyttringar och sociopolitiska strömningar.


Musik i Norden (som moment fyra av fyra fristående delar) behandlar specifikt musiken i Norden med tyngdpunkt på Sverige. Från medeltid till nutid granskas olika musikmiljöer, från slott till koja, från kyrka till dansbana.

Serien (på åtta föreläsingstillfällen à 3x45 min) ges vid Senioruniversitetet i Stockholm VT-2020. Tryck för mer information.


Tidigare moment har behandlat Antiken till barocken, Klassicimen och romantiken samt 1900-talets konstmusik.

Pablo Picasso, 1921, Nous autres musiciens

Olle, Beppe och Cornelis

i Den svenska visrenässansen

Efter andra världskriget öppnas dörrarna mot omvärlden och nya vindar blåser in i svensk kultur. Optimism och frihetskänslor spirar. Det moderna välfärdssamhället tar form. Men i det kalla krigets skugga växer oron för kärnvapenkrig och kritiken mot Västvärlden tilltar. I denna ambivalenta tidsanda träder en ny generation vispoeter fram som kommer att förnya visbegreppet. Olle Adolphson, Beppe Wolgers och Cornelis Vreeswijk representerar tre olika utvecklingsspår i den svenska visrenässansen. Föreläsningsserien följer deras livsresa och konstnärliga vandring genom ett Sverige i förvandling.

Hans Alfredson och Tage Danielsson poserar med klangspelet Apollo på vilket melodierna till revyn Doktor Kotte slår till eller Siv Olson komponerades, 1959.
Olle Adolphson

Evert Taubes universum

Nationalskalden Evert Taube behöver knappast någon presentation, ändå är han både som vispoet och människa märkligt svårfångad. Ingen skald har som Taube färgat vår bild av ”det svenska”, samtidigt är det svårt att hitta ett mer universellt konstnärskap än hans. Som ung bohem och äventyrare kom Taube att präglas av det tidiga 1900-talets motsägelser och kontraster; i hans visor och texter blandas nationalromantiska och kosmopolitiska drag, liksom det svenska med det exotiska, det arkaiska med det visionära. Genom hela sitt liv var han gränsöverskridande; liv och dikt smälte samman, liksom genrer, tider och världar. Det enda konstanta var Taubes egen rastlösa livsaptit vilket gör hans konstnärskap sällsynt levande.

I denna föreläsningsserie är Evert Taubes mångfacetterade visdiktning i centrum, men vi möter också flera av hans föregångare och förebilder, inspirationskällor från avlägsna tider och främmande kulturer liksom de som tolkat och inspirerats av Taube.


Föreläsningsserie à sex ggr.

Evert Taube med luta 1953
Evert Taube 1953

Povel Ramel

en kulturhistorisk resa i glädjens tecken

Povel Ramel är en centralgestalt i det svenska 1900-talets kultur. Hans visor speglar och kommenterar den svenska kulturhistorien på ett unikt sätt. Hans musikproduktion famnar nästan hela 1900-talets populärmusikhistoria från skillingtryck till rock och rymmer även konstmusikaliska drag – allt tolkat med glimt i ögat och jazzig timing. Hans texter bjuder på såväl ordlekar som filosofiska betraktelser, drag från såväl folkliga ballader som moderna poeter. I denna föreläsningsserie gör fil dr Johanna Broman Åkesson en djupdykning i Ramels produktion. Utifrån olika perspektiv sätts hans verk i relief till samtida och historiska genrer och stilar samt andra text- och musikskapare: Bach, Bellman, Alice Tegnér, Irving Berlin, Taube, Karl Gerhard, Olrog, Fats Waller och många fler. Föreläsningarna bjuder på mängder av musik- och textexempel ur vitt skilda genrer och från flera sekler.

Visor från scen och cabaret

I denna serie belyser musikvetaren Johanna Broman Åkesson olika aspekter av svensk nöjeshistoria. Fokus ligger på 1900-talets revy- och kabarékonst med dess olika typer av kupletter, musik, artister, humor och viktiga föreställningar. Centrala namn är Ernst Rolf, Karl Gerhard, Povel Ramel, Beppe Wolgers och Hasse & Tage men också många andra revymakare, kompositörer, textförfattare, estradörer, komiker och sångare presenteras. Även internationella inspirationskällor och föregångare sätts i relief till den svenska scenunderhållningen och alla föreläsningar illustreras rikligt med bilder, texter och klingande musikexempel.

Ernst Rolf som revycharmör.
Ernst Rolf som revycharmör.
Birger Sjöberg
Birger Sjöberg

Den svenska visskatten

från Bellman till Mando Diao

De flesta länder har någon form av vistradition. Sverige är dock ganska unikt som musikland genom det starka inflytandet som visan har haft på hela musikkulturen under drygt två hundra år. I alla stora musikgenrer i Sverige – konstmusik, schlager, jazz, rock och pop – kan man återfinna ett ”vismässigt” drag, vilket kanske förklarar varför det är så svårt att definiera begreppet ”svensk visa”. Hur kommer det sig att visan har fått så stark ställning i svensk kultur? Finns det några generella drag i det vi kan kalla ”den svenska visan”? Och hur ”svensk” är den egentligen?


I sex föreläsningar belyser musikforskaren Johanna Broman Åkesson ”den svenska visskatten” ur olika perspektiv – historiskt, litterärt och musikaliskt. Tyngdpunkten ligger på 1900-talets populära estradvisor (med Sjöberg, Taube, Ramel, Adolphson och Vreeswijk som några av de stora namnen) men arvet efter Bellman och romantiken finns med som en klangbotten vilken ännu ger eko i det svenska musiklivet.

Kai Gullmar, 1950
Kai Gullmar, 1950

Säg det i toner

schlager i Sverige från varieté till Svensktoppen

Amerikansk musik som blues, gospel, jazz och rock är oftast i fokus då populärmusikens historia berättas. Men i Sverige var länge dessa genrer bara vaga begrepp. Den mest utbredda populärmusiken under första hälften av 1900-talet var det vi i Sverige kallar schlager. Denna föreläsningsserie belyser schlagerns utveckling från varietéscenens slagdängor kring 1900 till radions svensktoppsmusik under 60-talet. Denna period är en brytningstid i svensk kultur då 1800-talets gamla traditioner och värderingar utmanades och påverkades av den moderna tidens nyheter och idéer. Få kulturella fenomen speglar denna brytningstid så tydligt som schlagern. I serien analyseras schlagers texter och musik utifrån dess estetiska egenskaper men också som samtidsfenomen med nära relation till annan populärkultur. Serien fångar även utvecklingen av schlagersångarnas roll och sätt att sjunga.

Föreläsningsserie à sex gånger.