Föreläsningsserier
MUSIK & KULTURHISTORIA
Birger Sjöbergs liv och föreställning
ETT SMÅSTADSDRAMA MED VERKLIGHETEN SOM FOND
Birger Sjöberg är en av de största och mest särpräglade inom svensk litteratur och viskonst. På ett till synes oförklarligt sätt gick han från Fridavisornas underfundiga småstadsidyll till det omstörtande sönderbrutna språket i Kriser och kransar. Men egentligen präglas hela Sjöbergs författarskap av dramatik – under ytan och mellan raderna. Sjöberg levde också under ett dramatiskt skede då det moderna Sverige bröt fram och världskriget omkullkastade det gamla Europa. I den här föreläsningsserien pågår ”dramat” på flera plan – i diktens småstad, i Birger Sjöbergs liv och i den stora världen. 1: ”Den första gång jag såg dig” - presentation 2: ”I festglädjens yra” - fördjupning 3: ”Krigssyn” – upptrappning 4: ”Lilla Paris undergång” – klimax 5: ”Bleka Dödens minut” – avrundning Serien finns också som en digital föreläsningsserie om sammanlagt ca fem timmar.
Målning: Vänersborg av Carl Wilhelm Ballsgard, 1849. Vänersborgs museum. http://kulturarvsdata.se/KLVM/object/KLVM_13890 K-samsök orginal entityUri
Under mer än tvåhundra år har Carl Michael Bellmans visor väckt förundran och ibland förfäran. Dess paradoxala föreningar mellan misär och idyll, realism och myt, tragik och komik ger oss en unik inblick i 1700-talets värld och fångar samtidigt något allmänmänskligt. Med utgångspunkt från Bellmans visor skildrar denna föreläsningsserie tidsandan under frihetstiden och den gustavianska eran i de Stockholmsmiljöer Bellman rörde sig – tankar, ideal, platser, personer, nöjen och vardag. Med musik- och textexempel skärskådas Bellmans konstnärskap i detalj. Vilka var hans föregångare och inspirationskällor? Vad utmärker hans verk? Hur har hans visor hållits levande? Och vilka spår har Bellman satt i den svenska visan? 1. Är jag född så vil jag lefva – prolog 2. Käraste Bröder, Systrar och Vänner - människor och gudar 3. Ach hvad för en usel koja! - staden 4. Storm och böljor tystna ren - naturen 5. Liksom en Herdinna, högtids klädd - maskeraden 6. Eko tonar än ur Bellmans luta – epilog
Målning: Utsikt över Stockholm, 1790-talet, av Elias Martin. Wikimedia Commons.
Poeter och gycklare ur den svenska visskatten
I den här föreläsningsserien möter vi sex författaröden som alla har satt djupa spår i den svenska 1900-talskulturen. Alla kom de var och en att ge en högst unik bild av Sverige och ”det svenska” under en tid av framryckande modernitet. Alla hade de ett nära förhållande till musiken. Hur formades deras liv och litterära konst? Fil dr Johanna Broman Åkesson berättar och gestaltar i ord, toner och bilder. 1. Stänk och flikar – Gustaf Fröding 2. Fridolins lustgård – Erik-Axel Karlfeldt 3. Svarta ballader – Dan Andersson 4. En katt bland hermelinerna – Karl Gerhard 5. En döddansares visor – Nils Ferlin 6. Samling kring Rosenblom – Ulf Peder Olrog
Världens visor
VISTRADITIONER I EUROPA, USA OCH SYDAMERIKA
Nästan alla kulturer har en tradition av lyrik och melodi i nära samspel – det som i Sverige kallas visor. De flesta vis- och sångtraditioner rör sig i ett spänningsfält mellan traditionell folkkultur, populärmusik, konstmusik och litteratur, men nästan alltid med stark folklig förankring. Även närheten till scenisk underhållning, dramatik och dans är stor. I föreläsningsserien gör vi musikaliska resor, från medeltid till modern tid, genom Europa och besöker också USA och Sydamerika. Vad kännetecknar olika genrer och stilar? Hur har de växt fram och utvecklats? Hur speglar de sin kultur? Och hur har de influerat musiken i andra länder – exempelvis i Sverige? 1. SOUS LE CIEL DE PARIS - Franska vistraditioner – från provensalsk trubadurkonst till modern chanson. 2. AULD LANG SYNE - Brittiska vistraditioner – från nursery rhymes till merseybeat. 3. WIEN, DU STADT MEINER TRÄUME - Tyska vistraditioner – från lied till schlager. 4. O SOLE MIO - Sydeuropeiska vistraditioner – från madrigal till nova cançó 5. EN NATT I MOSKVA - Östeuropeiska vistraditioner – från bylina till klezmer. 6. MY OLD KENTUCKY HOME - Amerikanska vistraditioner - från väckelsesång till the Folk music revival GAROTA DE IPANEMA - Syd- och latinamerikanska vistraditioner – från habanera till nueva canción ACK, VÄRMELAND DU SKÖNA - Nordiska vistraditioner - från folkballader till vispop
Målning: Julius Schmid's 1897 Schubertiade. Wikimedia Commons
Olle, Beppe och Cornelis
I DEN SVENSKA VISRENÄSSANSEN
Efter andra världskriget öppnas dörrarna mot omvärlden och nya vindar blåser in i svensk kultur. Optimism och frihetskänslor spirar. Det moderna välfärdssamhället tar form. Men i det kalla krigets skugga växer oron för kärnvapenkrig och kritiken mot Västvärlden tilltar. I denna ambivalenta tidsanda träder en ny generation vispoeter fram som kommer att förnya visbegreppet. Olle Adolphson, Beppe Wolgers och Cornelis Vreeswijk representerar tre olika utvecklingsspår i den svenska visrenässansen. Föreläsningsserien följer deras livsresa och konstnärliga vandring genom ett Sverige i förvandling. 1. Okända djur - Olle och Beppe i naivismens 50-tal 2. Ballad på en soptipp - Cornelis bryter in i svensk tradition. 3. En gång i Stockholm - Beppes hippa 60-tal. 4. Det ligger ett land långt borta - Ensamseglaren Olle. 5. Somliga går med trasiga skor - Cornelis i revolternas tid. 6. Folia - Tre vandringsmän på väg.
Foto: Beppe Wolgers, Lulu Ziegler, Olle Adolphson, premiär på En harlekinad, 1956. Sjöbergs bildbyrå.
Evert Taubes universum
Nationalskalden Evert Taube behöver knappast någon presentation, ändå är han både som vispoet och människa märkligt svårfångad. Ingen skald har som Taube färgat vår bild av ”det svenska”, samtidigt är det svårt att hitta ett mer universellt konstnärskap än hans. Som ung bohem och äventyrare kom Taube att präglas av det tidiga 1900-talets motsägelser och kontraster; i hans visor och texter blandas nationalromantiska och kosmopolitiska drag, liksom det svenska med det exotiska, det arkaiska med det visionära. Genom hela sitt liv var han gränsöverskridande; liv och dikt smälte samman, liksom genrer, tider och världar. Det enda konstanta var Taubes egen rastlösa livsaptit vilket gör hans konstnärskap sällsynt levande. I denna föreläsningsserie är Evert Taubes mångfacetterade visdiktning i centrum, men vi möter också flera av hans föregångare och förebilder, inspirationskällor från avlägsna tider och främmande kulturer liksom de som tolkat och inspirerats av Taube. 1. Jag kommer av ett brusand’ hav – barnet och bohemen 2. Många hundra gröna mil - resenären och impressionisten 3. Rosa på bal - människoskildraren och dramatikern 4. Som stjärnor små - naturkännaren och romantikern 5. Diktaren och tiden - klassicisten och folkbildaren 6. Så länge skutan kan gå - humanisten och levnadskonstnären
Målning: Vinga fyr av Arnold Plageman,. 1856. Public Domain
Visor från scen och cabaret
I denna serie belyser musikvetaren Johanna Broman Åkesson olika aspekter av svensk nöjeshistoria. Fokus ligger på 1900-talets revy- och kabarékonst med dess olika typer av kupletter, musik, artister, humor och viktiga föreställningar. Centrala namn är Ernst Rolf, Karl Gerhard, Povel Ramel, Beppe Wolgers och Hasse & Tage men också många andra revymakare, kompositörer, textförfattare, estradörer, komiker och sångare presenteras. Även internationella inspirationskällor och föregångare sätts i relief till den svenska scenunderhållningen och alla föreläsningar illustreras rikligt med bilder, texter och klingande musikexempel. 1. INNAN RIDÅN GÅR UPP - introduktion till kabaré- och revykonsten som genre 2. ESTRADÖREN GÖR ENTRÉ - politisk satir, samhällskritik och dagsaktualiteter 3. PLATS FÖR SKRATT - humor, nonsens och ordlekeri 4. NU BLIR DET STÄMNINGSFULLT - poetiskt, ömt och underfundigt 5. EN STJÄRNA I RAMPLJUSET - primadonnor, snobbar, kolingar och kärringar 6. ORKESTERN SPELAR UPP – musiken spelar huvudroll
Foto: "De kasserade brevduvorna" i Den förgyllda lergöken, Kristallsalongen 1900. Public Domain
Povel Ramel
EN KULTURHISTORISK RESA I GLÄDJENS TECKEN
Povel Ramel är en centralgestalt i det svenska 1900-talets kultur. Hans visor speglar och kommenterar den svenska kulturhistorien på ett unikt sätt. Hans musikproduktion famnar nästan hela 1900-talets populärmusikhistoria från skillingtryck till rock och rymmer även konstmusikaliska drag – allt tolkat med glimt i ögat och jazzig timing. Hans texter bjuder på såväl ordlekar som filosofiska betraktelser, drag från såväl folkliga ballader som moderna poeter. I denna föreläsningsserie gör fil dr Johanna Broman Åkesson en djupdykning i Ramels produktion. Utifrån olika perspektiv sätts hans verk i relief till samtida och historiska genrer och stilar samt andra text- och musikskapare: Bach, Bellman, Alice Tegnér, Irving Berlin, Taube, Karl Gerhard, Olrog, Fats Waller och många fler. 1. Povel Ramel och moderniteten 2. Povel Ramel och litteraturen 3. Povel Ramel och historien 4. Povel Ramel och världen 5. Povel Ramel och filosofin 6. Povel Ramel och musiken
Foto: Povel Ramel gör enré i Akta huvet, 1952. Sjöbergs bildbyrå.
The Beatles
BANBRYTARE OCH TRADITIONSBÄRARE
Ingen populärmusikalisk grupp eller enskild artist har varit så banbrytande och fått så långtgående inflytande som The Beatles. Som populärkulturellt fenomen var de kanske den viktigaste katalysatorn för 60-talets sociokulturella revolution vilken kom att omkullkasta den ”gamla världsordningen” och bana väg för en ny antiauktoritär tidsanda över hela Västvärlden. Samtidigt var the Beatles konstnärskap djupt förankrad i den brittiska kulturen och rymmer en mängd stiltraditioner. Vad var bakgrunden till gruppens framgångsrika karriär, hur utvecklades den, vilka influenser och konsekvenser fick den? Serien följer både gruppmedlemmarnas liv och den stora samhällsutvecklingen men i centrum finns deras musik, texter och artisteri. Digital föreläsningsserie om sex delar, sammanlagt ca sex timmar. 1. Prolog – före the Beatles 2. Den glada tiden 3. Den sökande tiden 4. Den revolterande tiden 5. Den resignerade tiden 6. Epilog – efter the Beatles
Foto: The Beatles i Sverige i TV-programmet Drop-In, med Lill-Babs, 1963.
Den svenska visskatten
FRÅN BELLMAN TILL MANDO DIAO
De flesta länder har någon form av vistradition. Sverige är dock ganska unikt som musikland genom det starka inflytandet som visan har haft på hela musikkulturen under drygt två hundra år. I alla stora musikgenrer i Sverige – konstmusik, schlager, jazz, rock och pop – kan man återfinna ett ”vismässigt” drag, vilket kanske förklarar varför det är så svårt att definiera begreppet ”svensk visa”. Hur kommer det sig att visan har fått så stark ställning i svensk kultur? Finns det några generella drag i det vi kan kalla ”den svenska visan”? Och hur ”svensk” är den egentligen? I sex föreläsningar belyser musikforskaren Johanna Broman Åkesson ”den svenska visskatten” ur olika perspektiv – historiskt, litterärt och musikaliskt. Tyngdpunkten ligger på 1900-talets populära estradvisor (med Sjöberg, Taube, Ramel, Adolphson och Vreeswijk som några av de stora namnen) men arvet efter Bellman och romantiken finns med som en klangbotten vilken ännu ger eko i det svenska musiklivet. 1. ”Hör I Orphei drängar” - Vad är egentligen en visa? Om visan som genre och fenomen under 200 år. 2. ”Här Rosemarie, syns blåa Nämdöfjärden” - Vad är det här för en text? Om visans lyrik – tematik, föreställningsvärldar, form, stildrag och textgenrer. 3. ”Visa i Molom” - Varför låter det så svenskt? Om det ”svenska” i visan - nationalromantik, folkvisor, modalitet och kultis. 4. ”Tjo, va de va livat i holken i lördags” - Vad är det som är så roligt? Om humor och s.k. medveten intertextualitet i visor - parodi, pastisch, travesti, parafras och ironi. 5. ”I Spaniens månsken” - Vad får han allt ifrån? Om utländska influenser – kontinentala, angloamerikanska, spanska och latinamerikanska stildrag och inspirationskällor. 6. ”Jag spelar som Orfeus” - Vad gör den där personen på scenen? Om trubaduren, tolkningar, framförandesätt, arrangemang och visans forum.
Foto: Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström och Gösta "Skepparen" Cervin på Vietnamdemonstration på Hötorget, 28 augusti 1965. Wikimedia Commons.
Säg det i toner
SCHLAGER I SVERIGE FRÅN VARIETÉ TILL SVENSKTOPPEN
Amerikansk musik som blues, gospel, jazz och rock är oftast i fokus då populärmusikens historia berättas. Men i Sverige var länge dessa genrer bara vaga begrepp. Den mest utbredda populärmusiken under första hälften av 1900-talet var det vi i Sverige kallar schlager. Denna föreläsningsserie belyser schlagerns utveckling från varietéscenens slagdängor kring 1900 till radions svensktoppsmusik under 60-talet. Denna period är en brytningstid i svensk kultur då 1800-talets gamla traditioner och värderingar utmanades och påverkades av den moderna tidens nyheter och idéer. Få kulturella fenomen speglar denna brytningstid så tydligt som schlagern. I serien analyseras schlagers texter och musik utifrån dess estetiska egenskaper men också som samtidsfenomen med nära relation till annan populärkultur. Serien fångar även utvecklingen av schlagersångarnas roll och sätt att sjunga. 1. Jag har en liten Radiola – schlagerns forum och den tekniska utvecklingen 2. Bättre och bättre dag för dag - schlagertexternas karaktär 3. Bonnjazz – schlagerns blandning mellan det gamla och det moderna 4. Du svarte zigenare – exotismen i schlagern 5. Flottarkärlek – den sentimentala och nostalgiska schlagern 6. Vill ni se en stjärna? – schlagersångarnas roll och framförandesätt
Folkmusikens förvandlingar
FRÅN ROBERT BURNS TILL BOB DYLAN
Ingen musikalisk företeelse under 1900-talet har haft ett så genomgripande inflytande som ”folkmusikens pånyttfödelse” – the Folk revival – en våg som sköljde över stora delar av världen och påverkade alla stora genrer. Den här serien berättar om kärnhistorien – hur brittisk och amerikansk folkmusik ”upptäcktes”, upphöjdes, populariserades, politiserades och gav upphov till ny musik. Följ med på slingriga byvägar i England, upp i Appalachernas berg och ut på Söderns dammiga gator. Möt de poeter, akademiker, sångare och spelmän som fångade, färgade och förvandlade musiken. Serien sträcker sig från tidiga folkloristers insamlingsarbeten under 1800-talet till vår egen tids singer/songwriters. 1. Upptäckten av ”folket” 2. ”Old-time music” 3. ”People’s Songs” 4. USA:s regionala smältdeglar 5. Brittisk revival 6. Den stora förvandlingen
Foto: Bob Dylan och Joan Baez vid medborgarrättsmarschen i Washington, D.C., 28 augusti 1963. Wikimedia Commons.
I mindre kända poeters sällskap
Nu ska vi glänta på dörren till några poeter och visskapare som till stora delar är okända för de flesta. Kanske känner man till deras namn och enstaka verk, men sällan deras stora produktion och mångsidighet. Alla var de födda och uppväxta under mellankrigstiden, i gränslandet mellan traditionstyngd och modernism. En generation av drömmare och sökare - en längtande generation, som anade något bortom vardagens utstakade spår. Alla skapade de egna fantasifyllda världar där lek och mörker blandas. Välkommen in! 1. Katten blåser i silverhorn - Lennart Hellsing 2. Visor i närheten - Fritz Sjöström 3. Färdknäpp - Allan Edwall 4. Vakna med en sommarsjäl - Elisabet Hermodsson 5. Visor svarta och röda - Lars Forssell 6. Från Molom till Annorstädes - Alf Hambe 7. Med ögon känsliga för grönt - Barbro Hörberg
På bilden Elisabet Hermodssons Vilda nätter, visor, 2000
Musiken i Norden är en digital föreläsningsserie i åtta delar, med tyngdpunkt på Sverige. Från medeltid till nutid granskas olika musikmiljöer, från slott till koja, från kyrka till dansbana. 1. Musikliv i Norden under 1500- och 1600-talen 2. Övergång mellan tidigmodern och senmodern tid 3. Formandet av nationell identitet 4. Nationalromantiken blomstrar 5. Industrialisering och musiklivets demokratisering 6. Modernitet och folkhemsbygge 7. Brytningstid 8. Globalisering och individualisering
Målning: Eero Järnefelt - From Koli (1927) Wikimedia Commons.