Mer att berätta...

Kulturhistoriska föredrag


Vi går i det förflutnas fotspår...

...vare sig vi vill eller inte. Därför bör man veta var man sätter sina fötter, vilka stigar man trampar. Därför sysslar jag med historia; inte bara för att förstå det förflutna, utan för att förstå vår egen tid, varför vi hamnade här och vart vi är på väg...


Här följer ett litet smakprov på föredrag och föreläsningsserier som jag har haft tidigare. Kanske kan något vara intressant för din förening eller ditt sällskap? Jag anpassar föredragen efter önskemål. Föreläsningsserier kan exempelvis göras om till enstaka föreläsningar och tvärtom. En liten specialare är föredraget Toppen av ett isberg, som är ett metaföredrag "om föredragets konst" (dubbeltydigt!).

Hösten 2019

Preliminärt planerar jag en föreläsningsserie för Senioruniversitetet i Stockholm om Den svenska visrenässansen med fokus på Olle Adolphson, Beppe Wolgers och Cornelis Vreeswijk. Vad tror du om det?

Carl Michael Bellman, porträtterad av Per Krafft 1779.
Carl Michael Bellman, porträtterad av Per Krafft 1779.

Carl Michael Bellman

FRÅN TID TILL EVIGHET

Under mer än tvåhundra år har Carl Michael Bellmans visor väckt förundran och ibland förfäran. Dess paradoxala föreningar mellan misär och idyll, realism och myt, tragik och komik ger oss en unik inblick i 1700-talets värld och fångar samtidigt något allmänmänskligt. Med utgångspunkt från Bellmans visor skildrar denna föreläsningsserie tidsandan under frihetstiden och den gustavianska eran i de Stockholmsmiljöer Bellman rörde sig – tankar, ideal, platser, personer, nöjen och vardag. Med musik- och textexempel skärskådas Bellmans konstnärskap i detalj. Vilka var hans föregångare och inspirationskällor? Vad utmärker hans verk? Hur har hans visor hållits levande? Och vilka spår har Bellman satt i den svenska visan?


Föreläsningsserie i sex delar.

Visor från scen och cabaret

I denna serie belyser musikvetaren Johanna Broman Åkesson olika aspekter av svensk nöjeshistoria. Fokus ligger på 1900-talets revy- och kabarékonst med dess olika typer av kupletter, musik, artister, humor och viktiga föreställningar. Centrala namn är Ernst Rolf, Karl Gerhard, Povel Ramel, Beppe Wolgers och Hasse & Tage men också många andra revymakare, kompositörer, textförfattare, estradörer, komiker och sångare presenteras. Även internationella inspirationskällor och föregångare sätts i relief till den svenska scenunderhållningen och alla föreläsningar illustreras rikligt med bilder, texter och klingande musikexempel.


Föreläsningsserie à sex gånger.

Ernst Rolf som revycharmör.
Ernst Rolf som revycharmör.

Cornelis

den gränsöverskridande

Cornelis Vreeswijk var en outsider och narrfigur med många skepnader, både musikaliskt och som människa. Lika skör och ömsint som frän och burlesk. Som en av visrenässansens centralfigurer under 60-talet förde han den svenska vistraditionen in i en ny epok. Olika sekel, världar och genrer rymdes i hans visor, men uttrycket var inte likt någon annans.

Cornelis Vreeswijk, 1966
Cornelis Vreeswijk, 1966
Bokhylla med böcker om populärmusik och visor
Glimt av mina bokhyllor.

Säg det i toner

schlager i Sverige från varieté till Svensktoppen

Amerikansk musik som blues, gospel, jazz och rock är oftast i fokus då populärmusikens historia berättas. Men i Sverige var länge dessa genrer bara vaga begrepp. Den mest utbredda populärmusiken under första hälften av 1900-talet var det vi i Sverige kallar schlager. Denna föreläsningsserie belyser schlagerns utveckling från varietéscenens slagdängor kring 1900 till radions svensktoppsmusik under 60-talet. Denna period är en brytningstid i svensk kultur då 1800-talets gamla traditioner och värderingar utmanades och påverkades av den moderna tidens nyheter och idéer. Få kulturella fenomen speglar denna brytningstid så tydligt som schlagern. I serien analyseras schlagers texter och musik utifrån dess estetiska egenskaper men också som samtidsfenomen med nära relation till annan populärkultur. Serien fångar även utvecklingen av schlagersångarnas roll och sätt att sjunga.

Föreläsningsserie à sex gånger.

Humla i skägget

Ett program om visdiktaren Beppe Wolgers

Beppe Wolgers var en nyckelperson i svensk kultur under 1950- och 60-talen. En av kabaréns pionjärer, ett provocerande skägg i TV, poet och barnboksförfattare, revyskapare och aktör, men framförallt – en av de mest särpräglade och älskade textförfattarna, som suddade ut gränserna mellan schlager, jazz och visa. Om hans underfundiga texter och samarbeten med Olle Adolphson, Povel Ramel, Monica Zetterlund och Gals and Pals berättar Johanna Broman Åkesson, fil dr i musikvetenskap, som skrivit böcker om Povel Ramel och äldre svensk populärmusik.

”God afton, vackra mask”

narren Karl Gerhard

Karl Gerhards elegant bitska kupletter utgör något av essensen av begreppet "satir". Vi förknippar gärna hans gestalt med det mondäna tidiga 1900-talet. Men rötterna till Karl Gerhards satirstil och gäckande artistpersona kan spåras långt tillbaka i tiden. I all sin elegans personifierar han en av alla tiders och kulturers viktigaste symbol - narren.


Olle Adolphson vid Bastugatan 32, Stockholm, 1963. Foto: Bengt H. Malmqvist.
Olle Adolphson vid Bastugatan 32, Stockholm, 1963. Foto: Bengt H. Malmqvist.

Den svenska visskatten

från Bellman till Mando Diao

De flesta länder har någon form av vistradition. Sverige är dock ganska unikt som musikland genom det starka inflytandet som visan har haft på hela musikkulturen under drygt två hundra år. I alla stora musikgenrer i Sverige – konstmusik, schlager, jazz, rock och pop – kan man återfinna ett ”vismässigt” drag, vilket kanske förklarar varför det är så svårt att definiera begreppet ”svensk visa”. Hur kommer det sig att visan har fått så stark ställning i svensk kultur? Finns det några generella drag i det vi kan kalla ”den svenska visan”? Och hur ”svensk” är den egentligen?


I sex föreläsningar belyser musikforskaren Johanna Broman Åkesson ”den svenska visskatten” ur olika perspektiv – historiskt, litterärt och musikaliskt. Tyngdpunkten ligger på 1900-talets populära estradvisor (med Sjöberg, Taube, Ramel, Adolphson och Vreeswijk som några av de stora namnen) men arvet efter Bellman och romantiken finns med som en klangbotten vilken ännu ger eko i det svenska musiklivet.


Föreläsningsserie.

Världens visor

Nästan alla kulturer har en tradition av lyrik och melodi i nära samspel – det som i Sverige kallas visor och som ofta framförs av en ensam sångare med enklare ackompanjemang. I denna föreläsningsserie tar musikvetare Johanna Broman Åkesson med oss på en musikalisk resa genom Europa och Nord- och Sydamerika för att stifta bekantskap med olika länders vis- och sångtraditioner. Såväl folklig vissång som konstmusikaliska visuttryck kommer att belysas, från medeltid till nutid, men fokus ligger på 1900-talets populära visgenrer som fransk chanson, amerikansk blues och brasiliansk bossa nova. Vad kännetecknar olika genrer och stilar? Hur har de växt fram? Hur speglar de kulturen? Och hur har de influerat musiken i andra länder – exempelvis i Sverige? Föreläsningarna bjuder på många musikexempel med både kända och okända sångare, däribland även svenska tolkningar av utländska visor.


En föreläsningsserie à sex gånger.

Chansonsångaren Jacques Brel i TV-programmet Domino 21 mars 1962
Jacques Brel i TV-programmet Domino 21 mars 1962
Fil dr Johanna Broman Åkesson föreläsare musikhistoriska ämnen.
En öppen dörr kan ge både insikt och utsikt.

Toppen av ett isberg

om föredragets konst

När jag håller föredrag vill jag öppna okända dörrar för de som lyssnar. Vidga deras synfält. På köpet vidgar jag också min egen kunskap. Men allt hänger på förberedelsen. Povel Ramel, Evert Taube, Bellman och andra inom konstens värld har hjälpt mig att utveckla mina föredrag. I detta metaföredrag berättar jag om konstens "pedagogik" och andra grundläggande knep för att "nå ut".