• En döddansares visor - särlingen och folkskalden Nils Ferlin
• Stänk och flikar ur Gustaf Frödings liv och konstnärskap
• Balladen om herr Rosenblom - den gäckande nyckelfiguren Ulf Peder Olrog
• Birger Sjöbergs liv och dikt - från Fridas visor till Kriser och kransar
• Fransk chanson - sånger i livets virvelvind
• Evert Taubes Himlajord
• Bellmans Blixtrande öga
• God afton, vackra mask - om narrens historia fram till Karl Gerhard
• Humla i skägget - ett program om visdiktaren Beppe Wolgers
• Cornelis - den gränsöverskridande
• Den karnevaliske Povel Ramel - narr och filosof
• Hasse och Tage - humoristiska humanister

Få svenska poeter har uppvisat en så skiftande ”röst” som Gustaf Fröding, en röst som växlade mellan högt och lågt, skratt och allvar och samtidigt var genuint personlig. Själv kämpade han för att få ihop sitt eget splittrade jag och tillvarons brokiga ”stänk och flikar”. Den här föreläsningen är ett personligt porträtt av Gustaf Frödings mångfacetterade person och konstnärskap, gestaltat i ord, bild och musik.

Föreläsare: Musik- och kulturvetare Johanna Broman Åkesson.

Bakom skalden Rosenbloms mask blev Ulf Peder Olrog folkkär med sina ”schlagerparodier”. Men han var också en seriös forskare och radioarbetare som kom att få en nyckelroll i utvecklingen av svenskt musikliv. I alla sina ”roller” var han nytänkande och gränsöverskridande. Men vem var Olrog bakom masken?

Johanna Broman Åkesson, Fil dr i musikvetenskap berättar i ord, ton och bilder.

Birger Sjöberg är en av de största och mest särpräglade inom svensk litteratur och viskonst. På ett till synes oförklarligt sätt gick han från Fridavisornas underfundiga småstadsidyll till det omstörtande sönderbrutna språket i Kriser och kransar. Men egentligen präglas hela Sjöbergs författarskap av dramatik – under ytan och mellan raderna.

Om Birger Sjöbergs liv och konstnärskap har jag också skapat en hel digital föreläsningsserie som man kan se hemma i soffan. Läs mer HÄR och se trailer nedan:

Under hela sitt liv var Evert Taube på upptäcktsfärd både i tid och rum, ständigt sökande ljuset, glädjen och gemenskap över gränser. Och som en röd tråd genom hela hans svindlande konstnärskap finns samhörigheten mellan människa och natur. Vad var bakgrunden till Taubes livsbejakande, holistiska filosofi?

Jag har också ett digitalt föredrag om Evert Taube kallat Evert Taubes vallfart – på resa i livets och konstens tjänst (se trailer här bredvid).

Carl Michael Bellman fångade 1700-talets tidsanda på ett unikt sätt. Hans egen blick är ständigt närvarande. Visorna är fyllda av bilder, scener och detaljer som han pekar ut, målar fram och uppmanar oss att SE. Genom hans ögon får vi en inblick i 1700-talets verklighet och illusioner, där flera "världar" förenas – det himmelska och jordiska, det burleska och sublima till sinnliga, levande tablåer. Hur gjorde han och varifrån fick han sin inspiration?

Karl Gerhards elegant bitska kupletter utgör något av essensen av begreppet "satir". Vi förknippar gärna hans gestalt med det mondäna tidiga 1900-talet, men rötterna till Karl Gerhards satirstil och gäckande artistpersona kan spåras långt tillbaka i tiden. I all sin elegans personifierar han en av alla tiders och kulturers viktigaste symbol – narren.

Det här föredraget handlar delvis om narrens vindlande historia, delvis om Karl Gerhards anknytning till narren och det karnevaliska.

Föredraget finn också i digital form som kan visas på alla plattformar.

Beppe Wolgers var en nyckelperson i svensk kultur under 1950- och 60-talen. En av kabaréns pionjärer, ett provocerande skägg i TV, poet och barnboksförfattare, revyskapare och aktör, men framförallt – en av de mest särpräglade och älskade textförfattarna, som suddade ut gränserna mellan schlager, jazz och visa. Om hans underfundiga texter och samarbeten med Olle Adolphson, Povel Ramel, Monica Zetterlund och Gals and Pals berättar Johanna Broman Åkesson, fil dr i musikvetenskap, som skrivit böcker om Povel Ramel och äldre svensk populärmusik.

Cornelis Vreeswijk var en outsider och narrfigur med många skepnader, både musikaliskt och som människa. Lika skör och ömsint som frän och burlesk. Som en av visrenässansens centralfigurer under 60-talet förde han den svenska vistraditionen in i en ny epok. Olika sekel, världar och genrer rymdes i hans visor, men uttrycket var inte likt någon annans.

Föredraget finns också i digital form.

Det nästan 30-åriga samarbetet mellan Hans Alfredson och Tage Danielsson utgör en epok i svensk nöjeshistoria. Genom sina revyer och filmer speglade och kommenterade de tidens stora samhällsförändringar på ett spexartat och skarpt satiriskt sätt men alltid med en grundläggande tro på humanism och godhet.

Under samma rubrik har jag också en hel föreläsningsserie om Hasse och Tage.