Enskilda föredrag

Musik & Kulturhistoria

George Brassens, 1966
George Brassens, 1966

Fransk chanson

sånger i livets virvelvind

Med blixtvisitens koncentration gör jag nedslag i epoker, miljöer och företeelser som format den franska "chansången" - från den provensalska trubadurkonsten, över sekelskiftets Chat Noir-bohem till efterkrigstidens ikoner, Brel och Brassens. Låt dig fångas i den galliska virvelvinden!

Aristide Bruant av Toulouse-Lautrec, 1892

Evert Taubes vallfart

på resa i livets och konstens tjänst

Rörelsen, resandet är centralt i Evert Taubes konstnärskap, men inte bara fysiskt, geografiskt. Under hela sitt liv var han på upptäcktsfärd både i tid och rum, ständigt sökande ljuset. I det här föredraget gör jag nedslag i Taubes "universum", besöker några viktiga miljöer och berättar om kulturströmningar som format Evert Taube.

Carl Michael Bellman, porträtterad av Per Krafft 1779.
Carl Michael Bellman, porträtterad av Per Krafft 1779.

”Blixtrande öga”

Bellman, bilden och seendet

Carl Michael Bellmans visor rymmer ofta flera lager av måleriska världar, både realistiska och surrealistiska, både sköna och groteska. Hur levandegör och gestaltar han dessa världar? Vilken relation har hans viskonst till bildkonsten? I den här föreläsningen kåserar jag om Bellman och seendet.

”God afton, vackra mask”

narren Karl Gerhard

Karl Gerhards elegant bitska kupletter utgör något av essensen av begreppet "satir". Vi förknippar gärna hans gestalt med det mondäna tidiga 1900-talet, men rötterna till Karl Gerhards satirstil och gäckande artistpersona kan spåras långt tillbaka i tiden. I all sin elegans personifierar han en av alla tiders och kulturers viktigaste symbol - narren.

Humla i skägget

Ett program om visdiktaren Beppe Wolgers

Beppe Wolgers var en nyckelperson i svensk kultur under 1950- och 60-talen. En av kabaréns pionjärer, ett provocerande skägg i TV, poet och barnboksförfattare, revyskapare och aktör, men framförallt – en av de mest särpräglade och älskade textförfattarna, som suddade ut gränserna mellan schlager, jazz och visa. Om hans underfundiga texter och samarbeten med Olle Adolphson, Povel Ramel, Monica Zetterlund och Gals and Pals berättar Johanna Broman Åkesson, fil dr i musikvetenskap, som skrivit böcker om Povel Ramel och äldre svensk populärmusik.

Cornelis

den gränsöverskridande

Cornelis Vreeswijk var en outsider och narrfigur med många skepnader, både musikaliskt och som människa. Lika skör och ömsint som frän och burlesk. Som en av visrenässansens centralfigurer under 60-talet förde han den svenska vistraditionen in i en ny epok. Olika sekel, världar och genrer rymdes i hans visor, men uttrycket var inte likt någon annans.

Cornelis Vreeswijk, 1966
Cornelis Vreeswijk, 1966

Den karnevaliskePovel Ramel

Narr och filosof

Povel Ramel var en av 1900-talets mest framstående underhållare. Med sina lekfullt rebelliska parodier och pastischer gycklade han den förstelnade kulturen i efterkrigstidens Sverige. Men mitt i allt det crazyartade fanns också en ovanligt innerlig hyllning till livet. Hur kom det sig att han blev denna märkliga blandning av narr och filosof? Följ med på en resa i historien där vi spårar rötterna till Povels unika konstnärskap.

Povel Ramel, silhuett av Johanna Broman Åkesson
Povel Ramel, silhuett av Johanna Broman Åkesson

Hasse och Tage

humoristiska humanister

Hans Alfredson och Tage Danielsson poserar med klangspelet Apollo på vilket melodierna till revyn Doktor Kotte slår till eller Siv Olson komponerades, 1959.
Hans Alfredson och Tage Danielsson poserar med klangspelet Apollo på vilket melodierna till revyn Doktor Kotte slår till eller Siv Olson komponerades, 1959.

Det nästan 30-åriga samarbetet mellan Hans Alfredson och Tage Danielsson utgör en epok i svensk nöjeshistoria. Genom sina revyer och filmer speglade och kommenterade de tidens stora samhällsförändringar på ett spexartat och skarpt satiriskt sätt men alltid med en grundläggande tro på humanism och godhet.


Under samma rubrik har jag också en hel föreläsningsserie om Hasse och Tage.

Fil dr Johanna Broman Åkesson föreläsare musikhistoriska ämnen.
En öppen dörr kan ge både insikt och utsikt.

Toppen av ett isberg

om föredragets konst

När jag håller föredrag vill jag öppna okända dörrar för de som lyssnar. Vidga deras synfält. På köpet vidgar jag också min egen kunskap. Men allt hänger på förberedelsen. Povel Ramel, Evert Taube, Bellman och andra inom konstens värld har hjälpt mig att utveckla mina föredrag. I detta metaföredrag berättar jag om konstens "pedagogik" och andra grundläggande knep för att "nå ut".