Enskilda föredrag

Musik & Kulturhistoria

"En döddansares visor"

SÄRLINGEN OCH FOLKSKALDEN NILS FERLIN

Nils Ferling sällar sig till litteraturhistoriens långa rad av självförbrännande poeter. Men ingen har som han fångat livets stora frågor så kongenialt enkelt och ömsint sorglustigt. Just därför blev han också en av Sveriges mest älskade och citerade poeter någonsin. Fil dr Johanna Broman Åkesson berättar i ord, ton och bild.

Stänk och flikar ur Gustaf Frödings liv och konstnärskap

Få svenska poeter har uppvisat en så skiftande ”röst” som Gustaf Fröding, en röst som växlade mellan högt och lågt, skratt och allvar och samtidigt var genuint personlig. Själv kämpade han för att få ihop sitt eget splittrade jag och tillvarons brokiga ”stänk och flikar”. Den här föreläsningen är ett personligt porträtt av Gustaf Frödings mångfacetterade person och konstnärskap, gestaltat i ord, bild och musik.


Föreläsare: Musik- och kulturvetare Johanna Broman Åkesson.

Balladen om herr Rosenblom

den gäckande nyckelfiguren Ulf Peder Olrog

Bakom skalden Rosenbloms mask blev Ulf Peder Olrog folkkär med sina ”schlagerparodier”. Men han var också en seriös forskare och radioarbetare som kom att få en nyckelroll i utvecklingen av svenskt musikliv. I alla sina ”roller” var han nytänkande och gränsöverskridande. Men vem var Olrog bakom masken?

Johanna Broman Åkesson, Fil dr i musikvetenskap berättar i ord, ton och bilder.

Ulf Peder Olrog
Ulf Peder Olrog (1919-1972), svensk folklivsforskare, programchef på Sveriges Radio, artist och kompositör. Foto: Studio Gullers, Stockholm.

Birger Sjöbergs liv och dikt

från Fridas visor till Kriser och kransar

Birger Sjöberg är en av de största och mest särpräglade inom svensk litteratur och viskonst. På ett till synes oförklarligt sätt gick han från Fridavisornas underfundiga småstadsidyll till det omstörtande sönderbrutna språket i Kriser och kransar. Men egentligen präglas hela Sjöbergs författarskap av dramatik – under ytan och mellan raderna.


Om Birger Sjöbergs liv och konstnärskap har jag också skapat en hel digital föreläsningsserie som man kan se hemma i soffan. Läs mer HÄR och se trailer nedan:

George Brassens, 1966
George Brassens, 1966

Fransk chanson

sånger i livets virvelvind

Med blixtvisitens koncentration gör jag nedslag i epoker, miljöer och företeelser som format den franska "chansången" - från den provensalska trubadurkonsten, över sekelskiftets Chat Noir-bohem till efterkrigstidens ikoner, Brel och Brassens. Låt dig fångas i den galliska virvelvinden!

Aristide Bruant av Toulouse-Lautrec, 1892

Evert Taubes Himlajord


Under hela sitt liv var Evert Taube på upptäcktsfärd både i tid och rum, ständigt sökande ljuset, glädjen och gemenskap över gränser. Och som en röd tråd genom hela hans svindlande konstnärskap finns samhörigheten mellan människa och natur. Vad var bakgrunden till Taubes livsbejakande, holistiska filosofi?


Jag har också ett digitalt föredrag om Evert Taube kallat Evert Taubes vallfart – på resa i livets och konstens tjänst (se trailer här bredvid).

Carl Michael Bellman, porträtterad av Per Krafft 1779.
Carl Michael Bellman, porträtterad av Per Krafft 1779.

Bellmans ”blixtrande öga”

Carl Michael Bellman fångade 1700-talets tidsanda på ett unikt sätt. Hans egen blick är ständigt närvarande. Visorna är fyllda av bilder, scener och detaljer som han pekar ut, målar fram och uppmanar oss att SE. Genom hans ögon får vi en inblick i 1700-talets verklighet och illusioner, där flera "världar" förenas – det himmelska och jordiska, det burleska och sublima till sinnliga, levande tablåer. Hur gjorde han och varifrån fick han sin inspiration?

”God afton, vackra mask”

om narrens historia fram till Karl Gerhard

Karl Gerhards elegant bitska kupletter utgör något av essensen av begreppet "satir". Vi förknippar gärna hans gestalt med det mondäna tidiga 1900-talet, men rötterna till Karl Gerhards satirstil och gäckande artistpersona kan spåras långt tillbaka i tiden. I all sin elegans personifierar han en av alla tiders och kulturers viktigaste symbol – narren.


Det här föredraget handlar delvis om narrens vindlande historia, delvis om Karl Gerhards anknytning till narren och det karnevaliska.


Föredraget finn också i digital form som kan visas på alla plattformar.

Humla i skägget

Ett program om visdiktaren Beppe Wolgers

Beppe Wolgers var en nyckelperson i svensk kultur under 1950- och 60-talen. En av kabaréns pionjärer, ett provocerande skägg i TV, poet och barnboksförfattare, revyskapare och aktör, men framförallt – en av de mest särpräglade och älskade textförfattarna, som suddade ut gränserna mellan schlager, jazz och visa. Om hans underfundiga texter och samarbeten med Olle Adolphson, Povel Ramel, Monica Zetterlund och Gals and Pals berättar Johanna Broman Åkesson, fil dr i musikvetenskap, som skrivit böcker om Povel Ramel och äldre svensk populärmusik.

Cornelis

den gränsöverskridande

Cornelis Vreeswijk var en outsider och narrfigur med många skepnader, både musikaliskt och som människa. Lika skör och ömsint som frän och burlesk. Som en av visrenässansens centralfigurer under 60-talet förde han den svenska vistraditionen in i en ny epok. Olika sekel, världar och genrer rymdes i hans visor, men uttrycket var inte likt någon annans.


Föredraget finns också i digital form.

Cornelis Vreeswijk, 1966
Cornelis Vreeswijk, 1966

Den karnevaliskePovel Ramel

Narr och filosof

Povel Ramel var en av 1900-talets mest framstående underhållare. Med sina lekfullt rebelliska parodier och pastischer gycklade han den förstelnade kulturen i efterkrigstidens Sverige. Men mitt i allt det crazyartade fanns också en ovanligt innerlig hyllning till livet. Hur kom det sig att han blev denna märkliga blandning av narr och filosof? Följ med på en resa i historien där vi spårar rötterna till Povels unika konstnärskap.

Föredraget finns i digital form men jag framträder också gärna med det "live". Här bredvid kan du se en trailer från föredraget i digital form.

Hasse och Tage

humoristiska humanister

Hans Alfredson och Tage Danielsson poserar med klangspelet Apollo på vilket melodierna till revyn Doktor Kotte slår till eller Siv Olson komponerades, 1959.
Hans Alfredson och Tage Danielsson poserar med klangspelet Apollo på vilket melodierna till revyn Doktor Kotte slår till eller Siv Olson komponerades, 1959.

Det nästan 30-åriga samarbetet mellan Hans Alfredson och Tage Danielsson utgör en epok i svensk nöjeshistoria. Genom sina revyer och filmer speglade och kommenterade de tidens stora samhällsförändringar på ett spexartat och skarpt satiriskt sätt men alltid med en grundläggande tro på humanism och godhet.


Under samma rubrik har jag också en hel föreläsningsserie om Hasse och Tage.